TikTok istället för Wikipedia. Den nya generationen lär sig genom 60-sekundersvideor

Skapad den 18/09 2025

För inte så länge sedan var Wikipedia symbolen för tillgång till kunskap på internet – ett digitalt uppslagsverk skapat av användare från hela världen. Ännu tidigare fyllde skolböcker, traditionella encyklopedier och bibliotek rollen som den främsta källan till information. I dag vänder sig dock den unga generationen, särskilt Generation Z, allt mer sällan till långa artiklar eller böcker. I deras vardag fungerar TikTok ofta som den första ”sökmotorn” – en underhållningsplattform vars algoritm levererar innehåll i form av korta, 60-sekundersvideor.

Detta väcker frågor inte bara om kvaliteten på denna kunskap, utan också om utbildningens framtid, det kritiska tänkandet och experternas roll. Kan TikTok ersätta Wikipedia? Eller blir det bara en tillfällig trend som visar hur mycket våra förväntningar på informationskällor har förändrats?

Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Från läroböcker och encyklopedier till TikTok
3. Fällan med snabbhet och känslor
4. Fake news i TikTok-eran – myter sprids snabbt
5. Naturkork – en missvisande myt
6. Utbildning i TikTok-eran – hur hanterar vi det?
7. Sammanfattning
8. FAQ

Från läroböcker och encyklopedier till TikTok

Hur ungas kunskapskällor har förändrats

För bara två decennier sedan var kunskap främst förknippad med läroböcker, bibliotek och encyklopedier. Tillgång till information krävde tid, tålamod och förmågan att läsa kritiskt. Wikipedia, som lanserades i början av 2000-talet, blev en revolution – plötsligt kunde vem som helst på några sekunder få tillgång till enorma mängder kunskap, om än i form av längre och strukturerade texter. I dag väljer unga däremot ett helt annat sätt: istället för långa texter föredrar de snabba, visuella innehåll på sociala plattformar.

Varför Wikipedia och läroböcker förlorar mot kortvideo

Läroböcker och uppslagsverk kräver fokus och linjärt läsande, medan TikTok erbjuder omedelbara svar i en lockande och dynamisk form. Kortvideo talar känslornas, berättandets och de visuella metaforernas språk – element som lättare fångar uppmärksamhet än torr text. Wikipedia förlorar inte för att det är mindre värdefullt, utan för att det inte möter förväntningarna hos unga användare som vant sig vid att konsumera innehåll på ett ögonblick.

TikTok som nytt ”kunskapscentrum”

För många tonåringar har TikTok blivit det första stället de vänder sig till när de vill lära sig något nytt – allt från hälsoråd och studietips till historiska fakta. Algoritmen, som snabbt levererar innehåll anpassat till individuella intressen, gör att appen ofta ersätter traditionella sökmotorer. Det är inte längre bara en plattform för danser och memes, utan ett enormt arkiv av utbildande, populärvetenskapliga och – tyvärr – även pseudovetenskapliga klipp.

Statistik som visar TikToks popularitet som sökmotor

Studier visar att upp till 40 % av Gen Z i USA föredrar att söka information på TikTok eller Instagram istället för på Google. Inom vissa områden, som matlagning, hälsa, livsstil och historiska fakta, har kortvideo blivit den främsta inspirations- och kunskapskällan. Trenden växer – TikTok, med över en miljard aktiva användare varje månad, konkurrerar allt mer med traditionella uppslagsverk och utbildningssajter.

Gen Z och Millennials – varför de litar mer på kreatörer än experter

Generationer som vuxit upp med sociala medier identifierar sig mer med influencers och mikroskapare än med anonyma Wikipediaförfattare eller akademiker bakom läroböcker. Avgörande är formen på budskapet: experter skriver med ett formellt och ofta svårt språk, medan nätkreatörer kommunicerar enkelt, begripligt och känslomässigt. Dessutom skapar den nära interaktionen (kommentarer, likes, möjligheten att ställa frågor) en känsla av äkthet och förtroende. Resultatet blir att unga hellre tror på ett kort råd på TikTok än på en mångsidig vetenskaplig artikel.

Fällan med snabbhet och känslor

Hur 60 sekunder ersätter flersidiga analyser

TikTok bygger på kortformat – filmer på högst några tiotals sekunder, skapade för att omedelbart fånga tittarens uppmärksamhet. Det är raka motsatsen till traditionell utbildning, som bygger på textanalys, gradvis argumentation och kritisk reflektion. I praktiken innebär det att historiska, vetenskapliga eller medicinska analyser på många sidor kondenseras till ett enda enkelt budskap: en effektfull kuriositet, ett snabbt råd eller ett ”chockerande faktum”.

Problemet är att förenkling inte alltid betyder tydlighet – ofta leder det till förvrängningar, uteblivet sammanhang och felaktiga slutsatser. Komplexa biologiska processer eller historiska händelser kan inte reduceras till 60 sekunder utan risk för snedvridning. Ändå blir just dessa korta klipp för många unga det första, och ofta enda, kunskapskällan.

TikToks algoritm – det som sprids är det som engagerar, inte nödvändigtvis sanningen

Hjärtat i TikTok är rekommendationsalgoritmen, som inte belönar trovärdighet utan attraktionskraft och engagemang. Det betyder att de mest spridda klippen ofta är de som är chockerande, känsloladdade och lätta att komma ihåg – inte de som är faktamässigt korrekta. En video som väcker starka reaktioner och lockar till kommentarer har större chans att bli viral än en saklig expertförklaring.

Resultatet blir att det är känslor, inte vetenskapliga bevis, som fungerar som valuta för räckvidd på TikTok. Information i form av memes eller kontroversiella teser får mycket större genomslag än pålitliga data. Algoritmen förstärker därmed informationsbubblor, där användare bekräftas i det de redan vill höra i stället för att möta olika perspektiv.

Omfattningen av desinformation

Konsekvensen av denna logik är inte bara ytlig kunskap utan också masspridning av desinformation. Enligt studier i USA och Storbritannien innehåller mer än hälften av hälsoinnehållet på TikTok felaktigheter, förenklingar eller missvisande information. Det gäller både ”mirakeldieter” och pseudo-medicinska råd, som ibland till och med kan vara skadliga för hälsan.

Fenomenet sträcker sig också till andra områden: från historia och politik till naturvetenskap och miljö. Eftersom filmer sprids blixtsnabbt och ofta kopieras av andra skapare når felaktigt innehåll miljontals tittare på kort tid. Ju mer kontroversiell eller överraskande en video är, desto snabbare blir den populär – medan sanningen hamnar i skymundan.

Fake news i TikTok-eran – myternas snabba spridning

Varför unga är särskilt mottagliga för förenklingar och halvsanningar

Generation Z växer upp i en miljö full av stimuli. Deras vardag är ett konstant flöde av korta filmer, notiser och memes, vilket gynnar ytlig informationskonsumtion. I ett sådant sammanhang blir förenklingar och halvsanningar attraktiva – de är lätta att minnas och fungerar som snabba budskap. Dessutom betraktar unga ofta autenticitet och känslouttryck hos skapare som en viktigare indikator på trovärdighet än traditionella auktoriteter. Om en kreatör upplevs som ”nära” och ”ärlig” accepteras budskapet som sanning, även när det strider mot vetenskapen.

Pseudovetenskapliga teorier som blir virala

På TikTok finns gott om exempel på teorier utan vetenskaplig grund som ändå får enorm spridning. Några av de vanligaste är:

hälsomyter – mirakeldieter, magiska kosttillskott, ”hemligheter” för snabb viktminskning eller metoder för att bota kroniska sjukdomar utan läkare,
pseudoekologiska påståenden – till exempel föreställningen att vissa naturliga material skadar miljön, trots att vetenskapliga fakta visar motsatsen,
konspirationsteorier – från att förneka klimatförändringar till fantasifulla förklaringar av historiska händelser eller påståenden om att vetenskapliga institutioner ”döljer sanningen”.

Sådana teorier blir särskilt virala eftersom de bygger på känslor: de väcker förvåning, ilska eller ibland hopp om enkla lösningar på svåra problem.

Absurt ”fakta” om historia och hälsa som miljoner tror på

Exemplen är många. Bland unga sprids myter som att pyramiderna byggdes av utomjordingar, att medeltiden var en ”mörk epok utan kunskap” eller att vacciner orsakar fler sjukdomar än de förebygger. Lika populära är klipp som hävdar att dagligt intag av äppelcidervinäger ersätter behandling av metaboliska sjukdomar, eller att ”speciella andningstekniker” kan bota depression.

Problemet är att absurda påståenden ofta presenteras i en attraktiv form – en video med snabb klippning, suggestiv musik och ett enkelt slagord som fastnar i minnet. Att bemöta sådana myter på ett seriöst sätt kräver tid, källor och kontext – något som sällan kan mäta sig med en minutlång video som ger tittaren illusionen av att ha upptäckt en ”dold sanning”.

Naturkork – en myt som vilseleder

Varifrån kommer idén att naturkork ”förstör skogar”

I diskussioner på TikTok och andra sociala medier dyker det upp en felaktig föreställning om att produktionen av naturkork innebär att träd fälls och därmed leder till miljöförstöring. Denna myt grundar sig främst i okunskap om hur materialet faktiskt utvinns samt i förenklingar som sprids i kommentarer och videor. För många användare kopplas bilden av naturkork automatiskt till ”skogsskövling”, på samma sätt som vid papperstillverkning eller timmerproduktion.

Hur myten sprids i TikTok-kommentarer

TikTok gynnar viral spridning av myter. Det räcker att en populär kommentar antyder att naturkork ”tas fram på bekostnad av träden” för att en lavin av upprepade osanningar ska ta fart. Varje ny användare lägger till sin egen förenkling, och algoritmens logik – som premierar diskussion och känslomässiga reaktioner – gör att den falska informationen når hundratusentals personer. På så sätt uppstår en ond cirkel: ju fler som skriver om myten, desto mer sannolik verkar den.

Sanningen om naturkork: varför träden inte fälls utan fortsätter att växa och regenerera sig

I själva verket är naturkork en av de mest hållbara naturresurserna. Den utvinns ur barken på korkeken (Quercus suber), inte genom att fälla trädet. Dessa träd växer främst i Portugal, Spanien, Marocko och Italien, och deras bark kan skördas vart 9–12 år. Processen skadar inte trädet – tvärtom stimulerar den dess förmåga att regenerera sig. Trädet fortsätter att växa, och barken förnyas, vilket gör att det under flera hundra år kan leverera nytt material.

Korkeken spelar dessutom en viktig ekologisk roll: den lagrar stora mängder koldioxid, skyddar jorden mot erosion och fungerar som livsmiljö för många hotade arter. Produktionen av naturkork bidrar alltså till att bevara Medelhavets ekosystem i stället för att skada dem.

Naturkork som en av de mest förnybara och miljövänliga lösningarna

Jämfört med många andra material som används inom industrin utmärker sig naturkork genom sin hållbarhet, möjlighet till återvinning och låga koldioxidavtryck. Den används inte bara till vinflaskor utan även inom bygg, design, akustik och till och med flygindustrin. Viktigt är också att korkmarknaden stödjer lokala samhällen i Medelhavsområdet genom att skapa arbetstillfällen – utan att skogarna förstörs.

Därför är naturkork ett exempel på en råvara som borde lyftas fram som en modell för cirkulär ekonomi och miljövänligt tänkande. Myten om dess skadlighet visar däremot hur lätt felaktig information kan ta över berättelsen i sociala medier – särskilt när det saknas tydliga förklaringar i ett enkelt och attraktivt format.

Utbildning i TikTok-eran – hur hanterar man det?

Lärarnas, experternas och faktagranskarnas roll

I en tid då korta videor dominerar står lärare och experter inför en ny utmaning: hur tävla om unga människors uppmärksamhet, när deras koncentration ofta sträcker sig till bara några tiotals sekunder? Traditionella lektioner eller skolböcker förlorar i attraktivitet jämfört med TikTok, därför blir det avgörande att experter aktivt deltar i sociala medier. Allt fler lärare och forskare driver egna profiler där de förklarar komplexa ämnen på ett enkelt men ändå sakligt sätt.

Stor betydelse har också organisationer som arbetar med faktagranskning. Deras roll är inte bara att rätta till felaktig information, utan också att visa hur man skiljer på pålitliga källor och manipulation. I TikTok-eran kan en faktagranskare inte nöja sig med en lång artikel – hen måste använda samma språk som populära innehåll: kort, visuellt och lätt att förstå.

Hur man utvecklar kritiskt tänkande hos unga

Det viktigaste inslaget i utbildning i TikTok-eran är att stärka kritiskt tänkande. Unga måste lära sig att ställa frågor: Vem är avsändaren? Vilka kompetenser har personen? Anges källor? Stämmer budskapet överens med annan tillförlitlig information? Utan detta blir även de bästa skolprogram otillräckliga.

Lärare kan stötta dessa färdigheter genom att:

analysera populära TikTok-videor i klassrummet och tillsammans bedöma deras trovärdighet,
visa hur rekommendationsalgoritmen fungerar och vilka begränsningar den har,
lära ut hur man känner igen känslomässiga knep i narrativ, som ofta väger tyngre än fakta.

Kan TikTok användas för klok utbildning?

Paradoxalt nog behöver TikTok inte bara vara ett hot – det kan också bli ett pedagogiskt verktyg. Redan i dag använder många lärare och experter plattformen för att popularisera vetenskap, förklara komplexa fenomen eller till och med hålla mini-lektioner. Nyckeln ligger i formen: innehållet måste vara kort, dynamiskt, visuellt attraktivt och samtidigt faktabaserat.

Rätt använt kan TikTok stödja utbildning genom att fungera som en ”förhall” till mer fördjupade källor. En video kan inspirera, väcka nyfikenhet och leda mottagaren vidare till pålitliga artiklar, böcker eller onlinekurser. I stället för att bekämpa själva plattformen är det värt att tänka på hur man kan använda dess potential för att främja sann kunskap i stället för desinformation.

Sammanfattning

TikTok har förändrat hur unga generationer får kunskap – från läroböcker och encyklopedier har vi gått till korta 60-sekundersfilmer som fungerar som moderna ”mini-lektioner”. Å ena sidan är det en teknologisk och kulturell revolution som öppnar utbildningen för nya format och snabb tillgång till innehåll. Å andra sidan ett enormt problem, eftersom förenklingar, känslomässiga budskap och algoritmernas logik gynnar spridningen av myter och desinformation.

Exemplet med myten om naturkork visar hur lätt falsk information kan dominera narrativet medan de faktiska uppgifterna hamnar i skuggan. Det är ett symtom på ett större problem: budskapets attraktionskraft vinner ofta över dess trovärdighet.

Om TikTok ska bli ett verktyg för kunskapsutveckling måste det betraktas som en startpunkt – en inspiration till vidare fördjupning, inte en ersättning för encyklopedier eller läroböcker. Utbildning i kortvideons era kräver därför ett nytt språk som kombinerar attraktionskraft med trovärdighet och ansvar för innehållet.

FAQ

1. Kan TikTok verkligen ersätta Wikipedia?
Inte i full bemärkelse. TikTok levererar innehåll snabbare och mer attraktivt, men sällan på ett komplett och tillförlitligt sätt. Wikipedia och traditionella källor är fortfarande oersättliga när det gäller djupgående kunskap och bred kontext. TikTok kan högst fungera som en startpunkt, en inspiration till vidare informationssökning.

2. Är allt utbildningsinnehåll på TikTok falskt?
Nej. Det finns många värdefulla konton som drivs av lärare, forskare och entusiaster, som förklarar komplexa frågor på ett enkelt sätt. Problemet är fördelningen – algoritmen gynnar oftare kontroversiellt och känsloladdat innehåll än det sakliga.

3. Hur skyddar man sig mot desinformation på TikTok?
Det viktigaste är ett kritiskt förhållningssätt: kontrollera källor, jämför information på olika ställen och var medveten om att algoritmen premierar attraktionskraft, inte sanning. Hjälpsamma är också faktagranskare och utbildningsprofiler som arbetar med att rätta felaktig information.